Agil kompetensutveckling
Många ser inte de enskilda träden för skogen är i vägen och/eller tvärtom. Orsaken till detta är att verksamheten inte brutit ner behovet till hanterbara behov eller också är volymen av aktiviteter för stor så vi får svårt att prioritera vad som är viktigt. Båda situationerna leder till en förlamning av verksamhetens förmåga till egengenererad kompetensutveckling.
I många verksamheter pratar man om att det är viktigt med snabba resultat så vi får en känsla av att vi utvecklas. Men tänk om vi visste att känslan var sann. Vi visste att vi jobbar med rätt saker i rätt tid. Tänk om du som arbetsledare vet vad ditt ansvarsområde behöver för kompetensutveckling. Tänk om du och din chef hade ett verktyg, en process och en metod att samtala, planera, genomföra och följa upp den här typen av frågor.
Inom produktionsplanering pratar man om olika planeringsperspektiv och tidshorisonter. Detta är ett beprövat och väl fungerande arbetssätt. Vi har delvis använt dessa begrepp och deras definition men också modifierat dem till att passa vårt syfte, ett planeringssynsätt för kompetensutveckling:
- Affärsplan – Långsiktig plan, 1-5 år.
- Huvudplan – Grovplan, 6-18 månader
- Detaljplan – Beläggningsplan, 0-3 månader
Istället för att uppfinna hjulet igen applicerar vi konceptet på avdelningens verksamhet- och kompetensutveckling.
Affärsplanen
I affärsplanen för kompetensförsörjning skall vi minst bedöma konsekvensen av:
- Förändringar av kunskapskrav kopplat till nya resurser (människa)
- Förändringar av kunskapskrav kopplat till nya tekniker (maskin och process)
- Förändringar av kunskapskrav kopplat till pensionsavgångar
Vi måste kvantifiera förändringsbehovet av ovan och översätta det till individer som besitter en specifik kunskap. Som vid all planering handlar det om att utvärdera, kvantifiera och överföra ett tänkt scenario till ett framtida behov. Vi kallar det för att skapa en huvudplan.
Huvudplanen
En huvudplan är aldrig 100%. I bästa fall stämmer den till 70 %. Ju längre tidshorisont desto större andel prognos i huvudplanen. Skillnaden jämfört med affärsplanen är att du definierat vilka resurser som påverkas av det prognostiserade behovet. På samma sätt jobbar vi med att bryta ner det framtida behovet av kompetens- och verksamhetsutveckling. Vi brukar säga att huvudplanen är ”hela behovet” men att vi löpande måste prioritera vad som är viktigt. Denna prioritering konverterar vi till en detaljplanering för verksamheten.
Detaljplanen
Varje ledare får högst ha 100 kompetenser som är viktiga för verksamheten. Blir antalet större kommer ledaren ha svårt hålla avdelningsplanen uppdaterad. Detaljplanen skall endast innehålla aktiviteter som vi planerar att realisera i närtid men i samma plan skall den övergripande planen, huvudplanen, för hela verksamhetens behov framgå. Detta gör Qualifier så enkelt att ledaren vill, orkar och kan jobba med avdelningens kompetensförsörjning.
Agil kompetensutveckling
Genom att jobba enligt ovan process och hela tiden utvärdera behovet som bryts ner till individen får vi ett långsiktigt lärande i organisationen. Loopar vi sedan detta uppstår vår modell som vi kallar för ”Agil kompetensutveckling”.
Hur ofta skall man loopa processen för att få kalla det för Agil kompetensutveckling? Svaret är minst 1 gång per månad och varje ledare bör ha minst 3 stycken (och max 6) kompetensutvecklings-aktiviteter igång samtidigt.
/Simon Sachs Ståhl & Peter Larsson, Qualifier AB
Vill du veta mera om Agil kompetensutveckling och Qualifiers verktyg för verksamhetsutveckling? För ett kostnadsfritt webinar på 1 timme kontaktar ni simon.sachsstahl@qualifier.se.